Vad är mina mål just nu?

Egentligen vet jag inte. Det är frustrerande. Jag avskyr att leva utan mål. Jag tappar lusten.

Fast visst - det finns mycket på jobbet som jag vill men jag känner mig lite osäker på den biten, jag kommer klara det, frågan är bara hur jag ska bära mig åt och hur fort jag kommer på det. Otroligt frusterande att inte veta än.

Snart kommer jag väl börja köpa mig lycklig igen. Den är inte så bra egentligen. Jag har redan förra helgen varit nära på att köpa dyra saker såsom espressomaskiner och LCD-tv. Visst vill jag ha en espressomaskin men egentligen borde jag köpt ny dammsugare först men det är verkligen inte lika kul. En LCD-tv behöver jag verkligen inte eftersom det jag tänkt köpa är en 32:a till sovalkoven. Men jag har ju redan en 42:a plasma i vardagsrummet som jag lätt ser från sängen... så bara en onödigt prylköp, men det som mest tar emot är att det bara blir katastrofjobbigt att dra antennsladd dit plus byta beronde på vilken tv man ska se på.

Fast å andra sidan. Jag vet att jag börjat smått med mina "köp dig lycklig" principer genom att unna mig 100 kr-luncher varje dag  och hel del lattes från Espressohouse blandat med lite inköp såsom i helgen då jag köpte skor och även småprytlar från Ikea som gjorde mitt sunkiga badrum lite trevligare. Ingen särskilt men det piffar upp vardagen lite. Men mitt kort dras ofta, och jag verkar tro att jag är pojken med guldbyxorna.

Har dessutom tänkt många gånger att jag ska ta mig ett varmt skönt bad också, men jag får liksom aldrig ro.

De allra flesta av mina vänner är också så tokupptagna hela tiden. Massvis av jobb och mycket inplanerat. I helgen ska jag i alla fall träffa en vän, sen måste man väl ut till farsgubben på söndag. Men vanligtvis känner jag att jag utvecklar någon sorts analyskonversation med mig själv eftersom alla är sådär busy. Det är väl bra med att vara upptagen då det leder till något bra förvisso, men min analyshjärna blir ganska utmattad - tvåvägskommunikation vore skönt.

Jajjamän. Nu ser jag! Fick in linserna och ut de idag. Lite krångel att få in de ett tag men sen gick det galant, och så fort jag kom hem var det inga problem som helst att plocka in och ut...

Jag är dock fruktansvärt sliten. Trött som satan och det är tunga tider på jobbet men man får kämpa på, dessutom känner jag mig ofantligt ovacker, helt ansiktet har gått in i mensmood. Så kan det vara.

För övrigt såg jag att jag för ett år sedan gjorde en såndär lista. Och eftersom jag är så där konstigt förtjust i att fylla i listor kör vi den idag med. Vet ni att jag alltid som liten var så otroligt avundsjuk på mina föräldrar när de fick den där luntan från Sifo (eller vad det är)!? Jag ville ju så gärna sitta där och fylla i alla svar, men det fick jag inte och de slängde det dessutom bara i soptunnan.

1. Är du i ett förhållande? nej och åter nej

2. Om inte, varför inte? Jag har slängt bort en del år i förälskelsens ondska. Dessutom har jag nog lite dåligt tålamod.

3. Hur långt var ditt längsta förhållande? Väldigt svårt att säga faktiskt eftersom det var lite kaos i början (vi fick inte lov att ses eftersom jag var så liten), så säg 2-4,5 år i runda slängar...

4. Hatar du ditt ex? Nej, vore väldigt onödigt.

5. Har du velat bli tillsamans med ditt ex igen? Jo, men vi bevisade att det inte var så bra.

6. Har du kvar någonting från dina gamla förhållanden? Presenter i form av smycken, fotografier från resor och såklart minnen.

7. Vad är DU mest för, förhållande eller strul? Definitivt förhållande.

8. Är du en player? Så långt ifrån mig man kan komma skulle jag nog säga. S k "players" utnyttjar och därmed förnedrar andra människor, det vill jag verkligen inte vara en del av.

9. Har du blivit dumpad? Ja

10. Har du blivit sårad? Ja

11. Har du dumpat någon? Ja och nej.

12. Är du en bra partner? Jag tror faktiskt jag skulle kunna bli en riktigt bra partner Jag är så sugen på att testa mina vingar på det planet, men jag har ju inga!

13. Dåligaste raggningsrepliken någon kört på dig? Ingen aning.

14. Är du kär i någon nu? Nej, det tror jag väl inte.

15. Har du någon beundrare? Nej.

16. Hur skulle du beskriva den perfekta partnern? Ingen är perfekt.

17. Har du varit kär i flera samtidigt? Jag vet inte.

18. Har du sårat någon allvarligt? Det kan jag inte svara på, eventuellt men jag vet inte. Men troligtvis har jag nog dessvärre gjort det någon gång.

19. Hur skulle du beskriva dig själv som partner? Fysisk, trogen, intresserad

20. Bästa raggningsrepliken? Jag kan inte ragga och jag gillar inte när andra uppenbart raggar heller.

21. Hur skulle den perfekta dejten se ut? Mat. Jag älskar mat! Och rödvin. Det blir bra om den s k "kemin" är bra. Då behöver det inte vara så mycket mer avancerat. Och behöver det vara mer avancerat så är det inte riktigt rätt ändå.

22. Vem är den viktigaste personen av motsatt kön i ditt liv? Det finns näsintill zero män i mitt liv just nu. Jag svarar pappa.

23. Tänder du på? Män

  

Jag är så jävla arg. Så fruktansvärt frustrerande förbannad.

Verkligen perfekt att göra detta veckan innan det är dags för mens. Jag är så förbannat lättirriterad.

Det måste bero på det.

I vanliga fall har jag ju dock inte så mycket till tålamod heller i och för sig. Det har ingen i min släkt för övrigt,

i alla fall varken jag, syrran, mamma eller mormor. Tänker inte saker hända nu eller fungera på en gång så blir jag så jävla less.

Åhhh!

Vad pratar jag om? Jag var till Synsam idag för att få mina linser. Men idiot som jag är så får jag inte in linsjävlarna i ögonen, det är ju helt jävla omöjligt. Hur fan tror han att jag inte ska blinka, suck... och opitkerna får tydligen inte lämna ifrån dig linser förrän de sett att man kan ta in och ut dem några gånger. Så jag fick en ny tid imorgon, men jag kommer väl gå därifrån utan linser då med och så kommer jag bli ett stående skämt där.

Funkar det inte imorgon skiter jag fan i vilket. Då får jag väl vara dum i huvudet och blind. På samma sätt som jag är totalt inkompetent som bilförare. Grattis till mig, fantastiska människa som jag är.

Ja, just nu låter jag som ett barn, men jag är så jävla arg.

Min kära mor blev för övrigt ganska förskräckt när hon fick höra mitt synfel, hon har -0,5 och -0,7 och tycker det är obehagligt utan linser, och hon skulle definitivt aldrig våga köra bil utan. Jag har -1,25 på båda ögonen, och jag har kört bil med den synen...

Det finns massvis jag tänker på hela tiden. Massvis av de som jag tänker "ja, det ska jag skriva om på bloggen. Så det blir någon text av lite mer kvalité ibland". Men vad händer? Jag glömmer vad det var, tappar passionen för just det ämnet eller sitter med alla fyrtioelvatusen tankar samtidigt i bollen såhär på kvällen då jag sitter hemma och slappar med en nedsläckt lägenhet som doftar vagt av äppelblom från doftljusen som ger mig ett härlig sken här inne (bortsett från att tv:en förstör lite med sitt ljus).

Vet ni att jag har många lärare som var helt övertygade om att jag skulle jobba som journalist eller skribent av något slag. Jag har aldrig skrivit ett PM utan att få MVG, bortsett från kanske ett under gymnasietiden då jag var mer inriktad på att jobba än att plugga, det fick jag nog VG+ på. Jag älskar att skriva PM, att grotta ner sig i ett ämnet, vrida ut och in på det och sedan skriva ner alla sina tankegånger analytiskt. Några favroitämnen jag haft är kvinnohistoria och islam som jag skrev 30-40 sidiga PM om. För att skryta lite så fick jag omdömet "MVG ++++" på det om Islam. ;)

Men det är väl min idiotiska analysförmåga som alltid går på högvarv som bidrar till det. Det mesta kring PM-skrivande är ju att ta in olika fakta, värdera den, utvinna olika budskap, plocka sönder de i småbitar för att sedan pussla ihop dem igen några gånger, analysera på djupet alltså.

Att nämna vardagstjaffs så var jag fruktansvärt trött idag. Och hade verkligen otroligt låg livslust och efter ett tungt veckomöte så var det bara att gasa igång, men inte så lätt när jag redan vaknat på fel sida och var förjävla trött. Konstigt nog kändes det bra när jag gick hem idag ändå. Jag och min chef kommer ändå bra överrens och vi är alltid kvar sist och babblar så att vi glömmer att tiden går. Det händer ofta att han även kallar på mig för att diskutera utvecklingsidéer och få rådgivning. Det känns ganska bra att han verkligen verkar tycka att jag är kompetent ändå. Just nu känner jag mig inte så, känner mig ganska förvirrad, men det gör jag ju allmänt också å andra sidan.

Behöver jag nämna min träningsvärk? Jag är stel som en 70 åring då jag reser mig upp efter att ha suttit en stund... och imorgon lär det bara vara värre (tvådagarsregeln vettni).

Ska boka upp träningspass för lördag och söndag dock. Blir nog dock bara en av dagarna men vilket vet jag inte än därför bokar jag bägge så länge.

För övrigt fick jag en idé om att ha lite festtillställning hemma hos mig i december. Ni vet, man kan ju ha en anledning. Många har ju på haft glöggmingel och så på senaste år. Eftersom jag dock är lite anti julen ibland, åtminstone varannat år (i år vet jag inte, eventuellt att jag är sugen på pyntning, förra året gjorde jag ingenting) så funderar jag eventuellt att det blir lite decembermys som kan få kallas "Glöggfritt" (jag får huvudvärk av bara lukten faktiskt). Lite enkelt käk, god dryck och trevlig sällskap i form av närmaste släkten och lite nära vänner...  vi får se... vore mystig i alla fall, men det har ju en tendens att rinna ut ur sanden sådana idéer tyvärr.

Ni ser, skitinlägg. Men jag har babblat av mig. Och ni behöver inte läsa.

Jag förstår inte. Varför ska det jämt vara så svårt att somna på söndagar?

Jag ligger och vänder och vrider på mig. Tankarna snurrar om allt möjligt.

En del minnen som är komprimerade til fåtal men bra kvällar väcks åter. Och jag fortsätter ligga vaken helt oförstående.

För övrigt känns det som jag håller på få en röd stoppljus-finne mitt på näsan, det vore väl festligt!

AIK! Fantastiskt!

Annars har jag ju tränat idag. Jag var helt slut, men det gick! Min rygg smärtade under passet men nu känns det nog faktiskt bättre t o m... hmm...

Varit till Stockholm Quality Outlet och Ikea sedan. Blev ett par svarta high heals och sedan lite smått från Ikea. Skönast var att jag köpte en sådan där rung liten badrumsmatta i skön orange färg som jag även hittade schyssta handdukar till. Lite trevligare i badrummet nu i alla fall. Annars blev det bara sånt vanligt som ljus och galgar.Nära att jag köpte Nespresso-maskin på Elgiganten också, men skippade det idag trots allt ändå.

Köpte hem mat och gjorde goda kycklingfiléer i kokosmjölksås med delikatesspotatis.

Nu ska jag dricka upp det sista ur mitt vinglas och sedan lägga mig i sängen och hoppas att mitt Voddler funkar.

Måndag imorgon, baaah!

Phew. Jag är vaken, var hos syster min hela dagen igår.

Vi hade en härlig lördag med bak, skratt, babbel, gos och film.

Idag blir det en bra söndag, eller hur!?

  

Jag och Syster i Vila Musen-kön på Grönan på sensommarn, september?

  

Saga var häxkatt igår när hon skulle iväg på halloween-party! Psycho! <3

  

Juni igår, bara skrattade och pussades hela tiden. <3

  

Våra semlor. Mycket smör, mycket socker OCH glöm inte att tredubbla receptets kardemummamängd!

Mumsigt värre, trots årstiden.

  

Kroppens upp-till-bevis idag. Nu är det bara iväg till F&S Kungsholmen!

  

Inte glömma idag, "hejja AIK".

Här sitter jag själv i min soffa med ett glas utsökt rödvin. Kikar på fredagens svenneunderhållning, d v s Idol.

Och mitt i alltihopa förstörs allting.

Jag blir så less. Sluta upp att störa i min tillvaro hela tiden! Även fast man inte får säga det så är det faktiskt sant, i alla fall för mig, att det inte är så kul att vara helt singel längre - särskilt inte när hösten och vintern är den långa period vi har framför oss nu.

Måste någon idiot hålla på att fria mitt på idol då!? Jag blir så trött! Kul för er, men måste ni hålla på med ert gullgull på bästa sändningstid? Varför vara så exhibitionistisk med en sådan sak egentligen...

Och i en låttext som jag lyssnar på nästan varenda dag finns meningen "ingenting är isigare än singellivet vintertid".

Och vet ni vad, det känns fult, oattraktivt och som en svaghet att känna så. Men är det så fel att vilja vara med någon som man tycker om och som tycker om en tillbaka?

Det finns dock ett ord som lätt kommer upp. Att vara desperat. Men jag vet inte om jag skulle  kalla mig själv desperat. I alla fall så ligger jag inte med vem som helst och jag slänger mig inte till vem som helst. Fyra är antalet, en var min pojkvän i fler år och två har jag haft längre relationer med. Jag träffar sällan människor som jag trivs med. Och gör jag det är det alltid någon invecklad komplikation.

Anses jag oattraktiv, patetisk och svag  så får jag väl göra det då. Jag vet vem jag är och jag har ytterst sällan brytt mig om vad andra tycker. Jag gör som jag vill. Det har funnits en del som velat motarbeta mig, starkast minns jag hela berg-och-dalbanan om pedofilanklagelserna mot mitt ex (jag var tretton, han var "vuxen"),vi blev "accepterade" när jag blev femton. Mitt jobbyte nyligen hade dessutom de flesta massvis av negativa åsikter om. Många tycker dessutom att det är provoserande att jag inte sminkar mig och heller inte vill. En del har problem med att jag inte gillar att "supa" utan snarare gärna äter en god middag och/eller tar ett glas. Vissa irriterar sig på att jag åker utomlands till ett ställe som jag vill besöka, oavsett om någon kan och vill följa med eller inte.

Strax efter jag skrivit klart detta så får jag sms. Och nu ska ni få ta del av den sms-konversationen.

inkommande "Hej vad har du för dig ikväll lust att ses?"

utgående "Nej jag vill inte ha sex"

inkommande "Va inte det jag fråga heller."

utgående "Men det är det du menar"

inkommande "Aa"

utgående "Precis. Så du har fått ditt rätta svar redan."

inkommande "Hårda bud"

Jag gillar sex, men jag är trött på knulleri. Så är det.

Vill du ha ett tips, se nedan. En stor favorit!

Och ooh så vacker min "bordelltapet" är.   

Jag tänkte på detta igår. Men jag måste få nämna att jag faktiskt gillar Systembolagets reklam. Den är smart, mycket bättre än de där förra med de dumma bortförklaringarna. Så det var väl helt ok att pris gick dit nu!

Annars är min favorit den under, Rädda barnen. Riktigt bra faktiskt. Men den reklamen kom väl för några år sen...?

Kul förresten med att Sony Ericsson fortsätter på färgtemat som påminner om Sony Bravia-reklamerna häromåret. Och hoppbollarna, så löjligt genialiskt.Tror ni den får comeback som leksak? Var inte det en typiskt 80-tals leksak, eller är jag helt ute och studsar? Det är nog inte så, men det känns så. Den fanns när jag var liten, men det kändes som att det var mer antik än renässans över den just då i alla fall...

Konstig dag. Kändes mig så fantastisk tjurig mesta delen av dagen egentligen. Lite frustration på jobbet.

Men mot slutet kändes det av oförklarig anledning bra. Märkligt.

Det blev en härlig promenad genom Östermalm och upp till Centralbadet. Nu har jag bokat massage för den där söndagen om några veckor. Ska bli sååå skönt (bara för det blir man väl sjuk just lägligt till dess...). Tanken är en heldag där med en hot stone-massage på 25 minuter. Alltid varit intresserad av den typen av massage så det ska bli spännande!

Har även talat med min kära familj idag, som är lika galen som vanligt. Tydligen är bilbyte på tapeten igen. Jag har ingen aning om hur många olika nya bilar de haft på senaste. Jag tror fan inte de haft en bil mer än sex månader knappt, märkligt konsumentbeteende! Nåja, ska väl ta och hälsa på de någon dag, var ett tag sedan nu.

Ringde även och pratade med min kära syster. Äntligen har jag tagit arslet ur vagnen så vi ska försöka ses på lördag. Jag måste ju, Juni bara växer och växer! Hon är snart 1 år! Men det ska bli mysigt att träffa de alla, dock är nog inte den där sexåriga fjanten hemma, men men... hon ska jag ha en helhelg med snart med! Måste bara hitta på något kul att göra.

Ska försöka styra ihop en middag med K och H också. Ser inte ut att bli förrän lördag nästa helg. Eller om jag träffar K tidigare möjligtvis.

Dessutom är det snart dags för biopremiär av Tarik Saleh's Metropia på bio. Jag vill se! Vem vill med!?

(och ja, jag har han som vän på min fb - och inte var det jag som la till honom inte, mysterious huh... jag fick en request och ett meddelande "jag såg din blogg" , ett smickrande inlägg till hans fördel hade publicerats nämligen).

Nu ska jag plugga lite teoretisk säljteknik innan jag ska sörpla mitt cheesecake te från NK till True Blood.

Jag är fantastisk, glöm inte det!

      

Det där med magkänslan ni vet. Allt sitter i magen.

Just nu känns min mage jäkligt konstig. Tyckte jag kände mig illamående och min mage känns uppsvälld. Jag blir då livrädd att det är kräksjuka på g, så nu är jag livrädd, totalt livrädd.

På allting det skapas såklart en extra oroskänsla, och oro känns i magen.

Dessutom finns det redan så mycket annat som gör att det finns jobbiga saker som därav tär på min stackars mage.

Trött är jag dessutom, och fruktansvärt livrädd. Livrädd.

Vårat och våran är talspråk era idioter, vårt och vår är skriftspråk!

Vet ni hur många gånger per dag jag irriterar mig på det där?

Varför är så många så dåliga på att skriva!?

Glöm för fan inte styckeindelning heller. Det är frustrerande ofta som folk i allmänhet inte styckeindelar sina texter!

Och sluta särskriv. Jag får panik!

Ok, jag skriver inte korrekt alla gånger heller, ibland är det lite bråttom. De och dem är dock något jag inte förstår, och det irriterar mig för jag vägrar skriva dom så jag försöker skriva det som jag tror är rätt. Min syster säger att man ju "hör" det, får väl skylla på att jag är halvfinne då (för jag kan ju finska också, hehe...).

Idag pratade jag med någon som sa "tjäcks" också! Hur irriterande är inte det!? KEX som i "käcks" för sjutton! Men min svensklärare från gymnasiet sa att det egentligen borde heta "kyrka" då också, alltså inte "tjyrka". Hmm...

Jag ska inte gå in på de där fenomenalt dumma skåningarna som envisades om att ringa in till P3 och påstå att man säger "ett chokladbit" va? Det var en sommar för flera år sedan, men jag minns fortfarande hur förbannad jag blev och jag blir fortfarande upprörd över deras ointelligens. EN chokladbit för helvete!

Nej, nu får jag lite svenska-på-gymnasiet-nostalgi. Läraren var faktiskt riktigt bra! Jag råkade de första lektionerna både förödmjuka och flirta med honom, helt omedvetet. Ganska lustigt. Förödmjukandet kom i en diskussion om dialekter och jag kläckte ur mig att han lät "gnällig" (Kalmar-dialekt) och någon lektion senare halvlåg jag lite opassande på ett bord samtidigt som han hade fastnat med blicken och jag råkar få helt fel tonfall då jag säger "vad tänker du på". Smidigt av mig, kanske inte... men kul i efterhand. De gick ju bra för mig i alla hans kurser, MVG i SvA, SvB och HiA (nej, det har inget med mitt tonlägesval att göra).

Nej, det är så jävla typiskt.